På bara två år har unga svenskar fått en allt mer optimistisk framtidssyn. Idag ser mer än varannan ung positivt på sin framtid jämfört med en knapp tredjedel 2015. Det politiska engagemanget hos unga växter, samtidigt som förtroendet för de politiska partierna är fortsatt lågt.
Tisdagen 6 mars bjöd Ungdomsbarometerns Anton Landehag in till seminarium och paneldiskussion kring identitetsbyggande i relation till ökat politiskt engagemang och intresse för samhällsfrågor. Under seminariet presenterades bland annat siffror från den senaste mätningen som visar att ungas syn på framtidsutvecklingen blir allt ljusare. 52 procent av dagens ungdomar svarat att de är positivt inställda till framtiden, för två år sedan låg siffran på 29 procent. De som idag ser ljust på framtiden menar att det beror på den utveckling som skett vad gäller jämställdhet mellan könen samt miljö- och klimatfrågor. Dessa frågor toppar även listan över de viktigaste samhällsfrågorna bland unga just nu.
– Att unga personer har en positiv framtidstro samtidigt som vissa etablerade partier målar upp en relativt dystopisk framtidsbild visar på en diskrepans grupperna emellan. Detta kan vara en anledning till att de ungas förtroende för de politiska partierna är fortsatt lågt, säger Anton Landehag, samhällsexpert hos Ungdomsbarometern.
Förtroendet för de politiska partierna har sedan förra året stagnerat på en låg siffra samtidigt som de ungas politiska engagemang fortsätter att växa. 59 procent av dagens ungdomar har antingen ganska eller mycket litet förtroende för politiska partier. I det efterföljande panelsamtalet med Hanna Lidström, språkrör Grön ungdom, och Magnus EK, förbundsordförande CUF, diskuterades den allt mer fragmenterade ungdomsgenerationen i relation till det låga förtroendet för politiska partier.
– Ska vi bevara den svenska politiska modellen måste vi också knäcka det här med att få unga att tycka det är värt att engagera sig politiskt. Vi har ju den mest politiska och intresserade ideologiska ungdomsgenerationen på länge, men ska vi ta det politiska systemet framåt måste vi också se till att de växlar ut det här i partiengagemang, säger Magnus Ek, förbundsordförande CUF.
I Ungdomsbarometerns sammanställning finns det indikationer på att de ungas politiska agenda toppas av helt andra frågor än de partierna valt att gå till val på. Något som kan vara en bidragande orsak till att 45 procent av de unga inte anser att politiska partier representerar dem på ett bra sätt.
– Rent spelteoretiskt kanske det inte är det mest lönsamma [att fokusera på unga] för alla partier, men jag tycker också att vi har en skyldighet någonstans att göra det som är moraliskt rätt eller rättvist och låta ungdomar få inflytande över den värld de ska leva i, Hanna Lidström, språkrör Grön ungdom.
Dubbelt så många feminister sedan förra valet
Antalet unga kvinnor som identifierar sig som feminister har ökat med 100 procent på fyra år och är i dagsläget den vanligaste identitetsgruppen bland unga kvinnor. Bland unga män är gamer fortsatt den vanligaste identitetsgruppen sedan fem år tillbaka. Ungdomsbarometern kan även i denna rapport utröna siffror från ickebinära som i denna mätning, liksom feministerna, visar på ett starkt politiskt engagemang. De har det senaste året i stor uträckning deltagit vid partipolitiska möten, demonstrationer samt debatterat politiska frågor privat.
– En tydlig politisk trend som vi kan urskilja är de ungas engagemang vad gäller feminism och jämställdhetsfrågor. Att antalet unga feminister har fördubblats på fyra år samt att dessa frågor toppar listan över de viktigaste samhällsfrågorna för unga bevisar detta, säger Anton Landehag.
Viktigaste samhällsfrågorna för unga
1. Ökad jämställdhet mellan könen (46 procent)
2. Miljö och klimat (45 procent)
3. Ökade resurser till sjukvård och omsorg (44 procent)
4. Att motverka rasism (41 procent)
5. Ökade resurser till skolan (35 procent)
6. Minskad arbetslöshet (33 procent)
7. Motverka/förebygga terrorism (27 procent)
8. Ökade resurser till polisen (26 procent)
9. Förbättrad integration (25 procent)
10. Invandring (22 procent)
Läs mer: www.dn.se/nyheter
www.metro.se/artikel
Ungdomsbarometern är en studie som sedan 1991 genomförts årligen med 15 000 till 25 000 respondenter mellan 15 och 24 år. Den senaste studien genomfördes i oktober-november 2017 och bygger på 23 132 intervjuer.