Rapportsläpp:
Generationsrapporten 2023: Generation Z

Unga ser mörkt på samtiden och framtiden – samhället är på väg åt fel håll och färre ser möjlighet att påverka sitt liv

Nästan varannan ung person (45 procent) ser samhällets framtid som mörk och 53 procent tror att deras generation kommer att få det sämre än tidigare generationer. Trots detta ser tre av fyra ljust på sin egen framtid. Samtidigt upplever för första gången en majoritet (55 procent) av unga att samhället är på väg åt fel håll och färre anser att de har möjlighet att påverka sitt liv. Oron innebär bland annat att familj och vänner blivit viktigare, ändå sjunker vikten av att i framtiden hitta den rätte och skaffa barn. Det visar en ny rapport från Ungdomsbarometern med svar från 16 000 unga mellan 15-24 år.

Att känna hoppfullhet inför framtiden generellt har återhämtat sig något sedan pandemin, men över tid är trenden nedåtgående. Idag är 29 procent oroade för framtiden jämfört med 21 procent 2015. Endast varannan ung, 52 procent, säger sig nu vara hoppfull inför framtiden vilket är en minskning med 10 procent under samma period.

– Generation Z är en individualistisk generation som har en ganska positiv bild av sin egen framtid även om den inte är lika positiv som tidigare. Men de är inte en generation som bara bryr sig om sig själva, det är uppenbart att de också oroar sig för samhället i stort. Den mörkare bilden av framtiden är något vi har sett under de senaste åren och inte bara något som kommer av krig och inflation även om dessa faktorer stärker den redan pågående trenden, säger Ulrik Hoffman, VD på Ungdomsbarometern.

Undersökningen visar också ett mer materialistiskt tänk där konsumtion och pengar har blivit viktigare. I årets rapport är det nästan hälften (47 procent) som anger ”att tjäna pengar” är viktigast just nu. Detta jämfört med 36 procent 2020. Ekonomin är numera en stor stressfaktor i ungas liv där varannan (50 procent) oroar sig för sin ekonomi varje vecka.

– Att pengar har blivit viktigare har till viss del att göra med att möjligheterna var mer begränsade under pandemin, men förra årets mer lustdrivna ekonomiintresse bland unga handlar nu mer om oro och osäkerhet kring framtiden. Pengar blir istället, precis som familj och vänner, en form av trygghet där man vill skapa sig en stabil ekonomi och ta sig in på bostadsmarknaden, säger Ulrik Hoffman, VD på Ungdomsbarometern

Inte lika viktigt att träffa ”den rätte”
Vissa typer av relationer blir allt viktigare där fler unga (41 procent) idag vill umgås med familjen än 2021 (37 procent). Mer än varannan (59 procent) tycker det är viktigt att träffa kompisar och 57 procent anger att livet är rikt på vänner.

Samtidigt som relationer med vänner och familj är fortsatt viktiga minskar vikten av att hitta en partner och bilda familj. 2011 tyckte 59 procent att det var mycket viktigt att ”träffa den rätte” och 42 procent mycket viktigt att skaffa barn för att bli nöjd med tillvaron i framtiden. I årets undersökning är motsvarande siffror 48 respektive 34 procent. Det kan indikera att det nu växer upp en ungdomsgeneration där den egna familjebildningen skjuts på framtiden på grund av oron i omvärlden och en svåröverskådlig och dyster framtidsbild.

Vikten av att skaffa nya relationer och att ha sex har också förändrats mycket över tid. 2011 tyckte 39 procent att det var viktigt att träffa nya människor och 43 procent att det var viktigt att ha sex. Sedan dess har intresset för båda dessa aktiviteter minskat till 28 procent respektive 27 procent.  

Färre med politiska identiteter
Begreppen som unga använder för att beskriva sin identitet fortsätter vara allt mer intressestyrda och allt mindre politiska/värderingsdriva. Att beskriva sig som träningsmänniska, sportfantast och hälsomänniska ökar över tid medan de mer liberalt eller progressivt laddade identiteterna som är utbredda bland unga har minskat. Sedan 2020 är det 14 procentenheter färre som beskriver sig som antirasist, 4 procentenheter färre som beskriver sig som feminist och fyra procentenheter färre som beskriver sig som miljövän. En stor anledning till att andelen politiskt laddade identiteter går ner är att framförallt killarna tar avstånd från dessa i allt högre grad. Identiteter som exempelvis konservativ (5%) och nationalist (4%) ligger lågt med endast marginella tendenser till ökning.

Stress
37 procent av alla unga har under det senaste halvåret oroat sig för att bli utbrända minst en gång i veckan, en ökning från 29 procent för fyra år sedan. Stressmomenten handlar fortfarande till största del om tidsbrist (70 procent), krav man ställer på sig själv (70 procent) och det egna utseendet (60 procent), tätt följt av kost och hälsa. Det är även en dramatisk ökning av andelen unga som stressar över att ha en hållbar livsstil, från 38 procent 2018 till 53 procent. Att majoriteten nu känner en press att ha en hållbar livsstil trots att färre oroar sig för klimatet (28 procent) visar hur vardagsnära orosmomenten har blivit. Nu är det snarare hållbarhetsidealet i det egna livet som oroar veckovis än klimatets framtid. Det är en del av en större trend mot att tänka mer på faktorer som man själv kan kontrollera.

Klicka på knappen nedan för att ladda ner rapporten.