Generation Alpha: Sveriges största och mest köpkraftiga generation?

En ny undersökning av Ungdomsbarometern avslöjar insikter om Generation Alpha i Sverige – barn födda från 2010 och framåt. Med nästan en och en halv miljon individer representerar de 14% av Sveriges befolkning och är därmed den största generationen i landet. Undersökningen som bygger på svar från 7-14 åringar visar ett tidigt intresse för konsumtion, en ljus framtidstro och en generation där många identifierar sig som gamers men vill bli veterinärer.

– Undersökningen visar att det är i tidig ålder som barns intressen, beteenden och attityder ändras. Därför är det viktigt att titta på denna nya generation för att kunna se vart beteendemönster och attityder etableras, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Tidig konsumentkraft

Undersökningen visar att svenska barn redan från lågstadiet är aktiva konsumenter. Många barn i åldern 7-14 år har egna pengar att röra sig med, genom månadspeng, veckopeng eller pengar de får när de hjälper till hemma. Många 7-14-åringar är också indirekta konsumenter. Även om det inte betalar själva påverkar de ofta vad som köps till dem. Mer än varannan(54%) uppger att deras föräldrar köper de kläder och prylar de ber dem att köpa. Två av fem lågstadieelever uttrycker ett stort intresse för shopping, vilket visar en tidigt utvecklad konsumtionskultur.

Redan tidigt visar Generation Alpha ett stort intresse för att tjäna pengar, en av tre tror att det blir väldigt viktigt för dem att tjäna mycket som vuxna. De är tidigt medvetna om att pengar är en viktig del av livet och en möjliggörare för deras framtida handlingar och köp.

– Denna generation växer upp med en stark köpkraft och en självklarhet i att pengar och konsumtion är en del av deras dagliga liv. De är inte bara framtida konsumenter; de är redan idag en drivkraft på marknaden, säger Jessica Åkerström.

Skalfråga: Hur stort är ditt intresse för att tjäna pengar? / Hur stort är ditt intresse för att shoppa?
Filter: 7-14 åringar som svarat “Mycket intresserad” på en 5-gradig skala

Gaming och sociala medier som identitetsskapare

I undersökningen framgår att “Gamer” är den vanligaste identiteten bland 7-14-åringar, särskilt bland pojkar, där 36% identifierar sig som gamers. Totalt identifierar sig nästan en fjärdedel som ”Gamer”. Detta syns i ett omfattande engagemang för gaming, där egna pengar ofta spenderas på spel och in-game föremål. Även sociala medier spelar en stor roll i barnens liv, där 65% av 14-åringarna är på sociala medier en vanlig dag efter skolan. 94% har en egen telefon när de fyller tio år, och från den åldern uppstår en tydlig brytpunkt där intresset för lek och pyssel minskar, medan intresset för sociala medier ökar kraftigt.

– Spel och sociala medier är inte bara fritidsaktiviteter; de är centrala för hur dagens unga skapar och upprätthåller sin identitet. Det är genom dessa arenor som de utvecklar sin identitet, bygger relationer, hittar nyheter och underhållning och lär sig nya saker, säger Jessica Åkerström.

Undersökningen visar hur trender på sociala medier formar ungas självbilder och samhällsattityder. Till exempel identifierar sig 14% av unga tjejer som ‘soft girls’, en estetik populär på sociala medier, jämfört med endast 3% som identifierar sig som feminister. Detta visar en tydlig påverkan av sociala medier på barns värdegrund, där lättsmält och visuellt tilltalande innehåll tenderar att resultera i större spridning än politiskt laddade eller värderingsstyrda identiteter. Samtidigt kan begreppet feminist vara svårare för ett barn att greppa än exempelvis ”soft girl”.

Framtidssyn och samhällsengagemang

Studien visar att 74% av barnen känner en optimism inför framtiden, och 82% tror att de har stora möjligheter att påverka sin egen framtid. Dock ökar osäkerheten och möjligheten att påverka samhället med åldern, från en vag uppfattning i mellanstadieåldern till en alltmer negativ inställning i högstadiet. Denna förflyttning kan ses som en naturlig process när individer närmar sig större ansvar, men det kan också vara en varningssignal om att många unga inte ser det som självklart att kunna påverka samhället.

---