Distansundervisningen under pandemin riskerar att öka de sociala klyftorna

Gymnasieelevernas upplevelse av distansundervisning har försämrats sedan förra året. Det visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern. Andelen som tycker att distansundervisningen generellt har fungerat dåligt har ökat från 27 procent 2020 till 41 procent i år. Mest drabbade är de med dålig familjeekonomi, de anger i större utsträckning att de har lärt sig sämre och att de tror att deras betyg kommer påverkas negativt. Undersökningen visar också att det är många fler som har ett sommarjobb i år men även där finns socioekonomiska skillnader.  

Endast 45 procent av gymnasieelever tycker att distansundervisningen fungerat bra. Samtidigt har andelen som tycker att de har lärt sig sämre ökat till 68 procent från 59 procent 2020 och de som tror att deras betyg kommer att påverkas negativt har under samma period ökat med 7 procentenheter, från 57 procent till 64 procent 2021. Gymnasieskolorna har delvis återgått till fysisk undervisning under våren, trots detta upplevs det som att pandemin kommer att påverka betygen negativt.

– Även om digitaliseringen påskyndats rejält och skolor blivit bättre på att använda verktygen som finns har eleverna haft det tufft under pandemin. Det är en enorm omställning på kort tid så det är kanske inte så förvånande att det ser ut så här. Det är svårare att fånga upp elever som inte hänger med eller inte ens ansluter till undervisningen och det ställer högre krav på eleverna att själva ta ansvar för sin inlärning. Den sociala isoleringen har säkerligen också påverkat upplevelsen negativt, säger Ulrik Hoffman, VD på Ungdomsbarometern.

De som har haft svårast med distansundervisningen är gymnasieelever med sämre familjeekonomi. Bland dem svarar 77 procent av de tycker att de lärt sig ”sämre” eller ”mycket sämre” och 27 procent tror att de kommer få ”mycket sämre” betyg. Av de med bättre familjeekonomi är motsvarande siffror 67 procent respektive 12 procent.

– Undersökningen visar att detta coronaår riskerar att öka socioekonomiska skillnader ytterligare. Elever med sämre familjeekonomi har generellt mindre studievana föräldrar och saknar i vissa fall det stödet eller pressen hemifrån. De är mer beroende av att vara på skolan där de får stöd av lärare. Samtidigt kanske de även bor mindre och har svårare att få studiero, säger Ulrik Hoffman, VD på Ungdomsbarometern.

Fler har sommarjobb
Att vi går mot ljusare tider syns trots allt i hur många som har sommarjobb. Andelen gymnasieelever som har sommarjobb planerat i år är 58 procent, vilket är betydligt högre än förra året då endast 37 procent hade det. Den upplevda möjligheten att få jobb efter studenten ser också ljusare ut, 43 procent av sistaårseleverna/blivande studenterna tror att de har ganska eller mycket bra möjligheter att få ett arbete/anställning om de skulle vilja ha det. För ett år sedan var motsvarande siffra 21 procent.

Trots att det ser ljusare ut när det gäller sommarjobben syns även här socioekonomiska skillnader i undersökningen. 60 procent av de som har en bättre familjeekonomi har ett sommarjobb planerat medan motsvarande siffra för de med sämre familjeekonomi är 46 procent. Däremot är arbetsviljan stor då 37 procent av de med sämre familjeekonomi menar att de gärna sommarjobbat om de fått möjlighet. Bland de med bättre familjeekonomi är siffran 27 procent.

– Även när det gäller sommarjobben finns risken att socioekonomiska klyftor växer. Familjer med bättre familjeekonomi har större nätverk vilket gör det lättare att hitta jobb under pandemin. De jobb som unga med sämre familjeekonomi kanske traditionellt fått via sina hemkommuner finns i mindre utsträckning i år och då försvinner deras möjligheter att ta klivet ut på arbetsmarknaden. Förhoppningsvis ökar chanserna att få ett sommarjobb ändå nu när restriktionerna lättas, säger Ulrik Hoffman, VD på Ungdomsbarometern.

Högskolestudenter
Bland högskolestudenterna tycker 60 procent att distansundervisningen generellt har fungerat bra eller mycket bra. Samtidigt säger 58 procent att de lärt sig sämre och 38 procent tror att deras betyg kommer att påverkas åt det negativa hållet.

På jobbfronten ser det ljust ut även bland högskolestudenterna, 73 procent anser att de har ganska bra eller mycket bra möjligheter att få jobb efter examen. När det gäller sommarjobb svarar 66 procent av högskolestudenterna att de har ett sommarjobb planerat.