Lösningen på kompetensbristen: 7 av 10 svenskar mellan 25-55 år kan tänka sig att studera vidare

I en värld där kompetenskraven på arbetsmarknaden är i ständig förändring blir det allt viktigare med livslångt lärande. En ny undersökning från Ungdomsbarometern visar att sju av tio svenskar i åldern 25-55 kan tänka sig att studera nu eller i framtiden. Väldigt få har stängt dörren helt och kvinnor är oavsett ålder mer benägna än män att läsa vidare. Kanske är denna äldre målgrupp en del av lösningen på kompetensbristen inom vissa branscher.

Klimatomställning, digitalisering och en förbättrad hälsa driver på förändring och kräver att arbetsmarknaden är villig att förändras och utvecklas. Undersökningen visar att många är beredda att studera vidare och 84 procent svarar att det är deras eget ansvar se till att de har de kunskaper som krävs för att vara attraktiv på̊ arbetsmarknaden.

– Arbetsmarknaden har genomsyrats av stora teknikskiften under lång tid. Till skillnad från tidigare förändringar gör digitaliseringen att allt går snabbare och att fler områden påverkas. Därför är det allt viktigare för människor i arbetslivet att vara beredda att ständigt utvecklas och lära sig nytt. Undersökningen visar att många har förstått detta i och med att det finns ett så stort intresse för att vidareutbildas, säger Ulrik Hoffman, VD på Ungdomsbarometern.

En del av lösningen på den rådande kompetensbristen inom vissa välfärdsyrken kan vara att få till en rörelse på arbetsmarknaden bland de som kan tänka sig att studera vidare och byta bransch. 22 procent av de som arbetar inom media kan tänka sig att börja studera hälso- och sjukvård, 19 procent som idag arbetar inom hotell och restaurang kan tänka sig en lärarutbildning och 29 procent inom transportsektorn kan tänka sig bli polis/officier.

– Det finns idag en stor mängd branscher och yrken där det råder kompetensbrist. Attraktionsarbetet gentemot den yngre gruppen fortsätter naturligtvis att vara viktigt, men det är också viktigt att ta fasta på potentialen bland de som befinner sig eller har befunnit sig i branschen samt locka till sig de presumtiva yrkesväxlarna, säger Jacob Borssén, expert på utbildning och kompetensförsörjning på Ungdomsbarometern.

För de allra flesta är det inte att få en mer gynnsam position på arbetsmarknaden som är viktigast om de skulle vidareutbilda sig, utan tenderar snarare att bli mindre betydelsefullt ju äldre man blir. Oavsett ålder och kön är intresset alltid den viktigaste parametern vid val av utbildning.

En av de största skillnaderna mellan den äldre målgruppen och åldersgruppen som tenderar att läsa direkt efter gymnasiet är viljan att flytta för att studera. Tre av fyra i åldersspannet 25–55 år vill läsa i närheten av där de bor, jämfört med en av fem i åldersspannet 15–24 år. Detta har stor betydelse för hur man prioriterar vid val av utbildning och lärosäte, eftersom flexibilitet och distansutbildning blir mycket viktigare. Något som högskolor/universitet, yrkeshögskolor, vuxenutbildningar och andra utbildningsanordnare borde ta till sig för att kunna vara attraktiva för båda målgrupper.

Andra resultat från undersökningen:
• 36% av de som arbetar inom hälso- och sjukvårdsbranschen har uppgett att de definitivt kan tänka sig att börja studera
• 36% de som arbetar inom kultur, media och designbranschen har uppgett att de definitivt kan tänka sig att börja studera
• 11% av de som arbetar inom industri och tillverkningsbranschen har uppgett att de definitivt kan tänka sig att börja studera

---

---

Klicka på knappen nedan för att ladda ner rapporten. Ingen registrering krävs.

LL-barometern 2021, En studie om livslångt lärande

---