Rapportsläpp
“Generation Z!”

Unga hoppfulla om sin egen framtid – men inte samhällets

Allt fler ungdomar ser ljust på sin egen framtid – men synen på samhällets är däremot betydligt mer dyster. Det visar den årliga rapporten Ungdomsbarometern som släpps idag torsdag. Dessutom visar undersökningen att det politiska intresset är i nivå med intresset för att festa, och hoppet om att kunna påverka är större än någonsin.

– Detta bekräftar bilden av generation Z som en starkt individualistisk generation med en relativt negativ framtidssyn. De har vuxit upp i en värld som upplevs som allt mer osäker politiskt men också när det gäller den tekniska utvecklingen och förändringarna på arbetsmarknaden, säger Ulrik Hoffman, VD Ungdomsbarometern.

Ungdomsbarometern, som är landets största årligt återkommande attityds- och beteendeundersökning bland unga, visar att var tredje 15–24-åring (34 %) ser på samhällets framtid som ganska eller mycket mörk – vilket kan jämföras med 21 procent för bara fem år sedan. Den egna framtiden ser emellertid betydlig mer positiv ut, nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade (73 %) ser sin egen framtid som ljus eller ganska ljus.

Fler än varannan ung anser sig även ha ganska eller mycket stora möjligheter att påverka samhället (52 %), vilket är den högst uppmätta nivån de senaste 20 åren. De viktigaste politiska frågorna är miljö och klimat (55 %), välfärden (51 %) och ökad jämställdhet (40 %). Och det är framför allt sociala medier som generationen ser som det mest lämpliga sättet att påverka samhället (48 %) snarare än att exempelvis gå med i ett politiskt parti (42 %). 

– En beskrivande bild av denna generation är det faktum att två av fem unga är politiskt intresserade, vilket i princip är på samma nivå som intresset för fest. Vi kan också se att engagemanget övergår till faktisk handling, då andelen unga förstagångsväljare ökat konstant sedan 2002, säger Ulrik Hoffman, VD Ungdomsbarometern.

Unga mer hälsomedvetna – men mår sämre
Intresset för att festa har minskat relativt stadigt sedan millennieskiftet (44 % år 2019, jämfört med 72 % år 2000), vilket också återspeglas när det gäller användandet av alkohol och tobak. En mindre uppgång har emellertid skett det senaste året men det är osäkert om det rör sig om ett trendbrott eller bara en tillfällighet. Bland unga som sällan eller aldrig druckit alkohol är främsta skälet till att avstå att det upplevs som ohälsosamt (39 %). Generellt har ungas intresse för hälsa och att leva hälsosamt ökat – det verkar däremot inte det faktiska välbefinnandet ha gjort.

En allvarlig trend som det ofta rapporteras om* är den ökade psykiska ohälsan bland unga. Bland förklaringarna i Ungdomsbarometerns studier märks bland annat användandet av sociala medier, mindre fysiskt umgänge, minskad sömn och en framtidsstress. För att minska stressen uppger nästan varannan ung att de tränar (47 %), drygt två av fem att de pratar med vänner eller familj (38 %), och färre än var tionde att de går till psykolog (8 %).

– Detta är ett omdiskuterat område där det behövs betydligt mer forskning. Men det är odiskutabelt att allt fler ungdomar upplever mer stress och psykisk ohälsa. Över hälften i den här generationen upplever att förväntningarna de har på sig själva stressar dem och många känner ett alldeles för stort ansvar för framtiden, säger Ulrik Hoffman, VD Ungdomsbarometern.

* Bland annat studier från Socialstyrelsen. Man har inkluderat andelen som vårdats med F-diagnos inom slutenvården/specialiserade öppenvården, eller som haft minst ett uttag inom någon av de läkemedelsgrupper som ingår i studien.

---

Ladda ner rapporten här:

Ladda ner “Generation Z!”